Alsace wine

Årgångar

Årgång 2022

Årgång 2022 var mycket varm och torr, raka motsatsen till 2021. Det kom emellertid regn kring 25 juli och 15 augusti vilket räddade hela regionen. Vinifikationen har gått som på räls. Odlarna är mycket nöjda och optimistiska.

Årgång 2021

Årgång 2021 karaktäriserades av tre katastrofalt blöta sommarmånader. I Colmar föll 360 mm regn, vilket är dubbelt så mycket som normalt. I Eguisheim, några kilometer därfrån, kom dock lång mer. Det medförde enorma angrepp av mjöldagg och oïdium. På grund av regnen gick det inte att bekämpa med de klassiska metoderna. Ekologiska odlare förlorade upp till 80% av sin skörd. Icke-ekologiska kunde använda systemiskt verkande pesticider och hålla förlusterna på måttlig nivå. Längst i norr och i söder var problemen inte all så stora som kring Colmar. Kvaliten blev dock mycket bra, tack var en sen skörd med bra väder.

Årgång 2020

Producenterna är mycket nöjda med årgång 2020. Odlingssäsongen var dock inte extrem på något sätt även om sensommaren var het och att skörden påbörjades redan i slutet av augusti. Under skörden gällde det att rappa på, eftersom en dag i augusti motsvarar tre dagar i september och en vecka i oktober! De som har svalare lägen kunde dock dra nytta av de kalla nätterna i september vilket räddade en del av rieslingvinerna. Vinerna är generellt rena och snälla och blir ganska snabbmognade. Årgången är lik 2018 men med mer koncentration. Pinot noir, muscat och gewurtztraminer blev bäst medan en del risling och pinotfruvor blev lite tunga..

Årgång 2019

Årgång 2019 är antagligen en representativ årgång för "det nya normala" med skörd av stilla viner i mitten av september. Blomningen i juni var oproblematisk, och man slapp långa perioder med svår torka. I synnerhet var augusti månad lagom varm och med nederbörd någon vecka innan skörden. Vinerna mognade i lugn och ro. Resultaten är en lagom stor skörd av viner med kraft och bra syra. Efter två ryckiga årgångar (2017 frosthärjades och 2018 var enorm) var 2019 precis vad producenterna ville ha. Pinot Noir är särskilt bra.

Årgång 2019 har seglat upp som en fantastisk årgång, oavsett druva.

Årgång 2018

Många producenter kommer att vara mycket nöjda med årgång 2018. Orsaken är skördevolymen – äntligen – var hög efter många år av missräkningar. Grunden lades i slutet av maj och juni då blomningen kunde ske utan störande regn eller frost. Efter det kom en mycket torr sommar med rekortdtidig skörd. De druvor som bärgades var friska utan mögel, men avigsidan var att syranivån i vinerna hamnade långt under den normala. Som vanligt var det de mest ambitiösa producenterna som klarade utmaningarna bäst, eftersom låga skördeuttag och skicklig beskärning bidrar till att upprätthålla balansen mellan syra, sötma, alkohol och smakrikedom. Generellt har vinstockar på tunga jordar klarat sig bättre än stockar på varma, lätta jordar.

Årgång 2018 blir bra men lite tunn, så räkna inte med exceptionella, fullmatade rieslingviner. Utan tvekan är Pinot Gris den mest lyckade druvan.

Årgång 2017

Växtsäsongen 2017 var extremt svängig. Odlarna gick in i året med låga vattenreservoirer, och rejäl värme i mars satte fart på knoppningen. Men i början av maj svepte isiga vindar ner i dalgångarna med stora frostskador som följd. Till råga på allt kom hagel strax efteråt. Lyckligtvis blev blomningen väldigt bra, trots att den var ovanligt tidig. Sommaren var inte extremt varm, men torr. Terroirer på granit har saknat vatten vilket kan ha påverkat en del Rieslingviner, men alla Pinotdruvor är mycket lovande. Årgången är kraftfull som 2015 men med betydligt bättre syra.

Årgång 2017 blev till slut väldigt bra, även om skördevolymen är långt under den normala. Men eftersom vinerna har både kraft och syra som behöver tid att ''gå ihop'' är de svåra att prova som unga.

Årgång 2016

Växtsäsongen 2016 var väldigt svängig. Våren var tidig och en hel del av skörden tycktes slås ut av frost i April. Men maj och juni blev svala och regniga, så vid halvårsskiftet hade en hel årsnederbörd fallit. Mjöldag och oïdium spred sig och många odlare var väldigt pessimistiska. därefter kom en period med extrem värme och torka, till den grad att mognaden inte kom igång. Men i början av september kom befriande regn och därefter följde svalt och ganska torrt väder.

Årgång 2016 bjöd på hopp och förtvivlan. Men när allt var över vara alla nöjda. För första gången sedan 2011 var volymen normal och kvaliten blev hög och jämn. Efter en skördeperiod som sträckte sig hela oktober ut kunde producenterna dra en lång, och välförtjänt, suck av lättnad. Några viner med låg alkoholhalt kan upplevas som lite tunna.

Med facit i hand - 2016 är en pålitlig och klassisk årgång där inga viner faller ur ramen.

Årgång 2015

Växtsäsongen 2015 präglades mycket av den extrema hettan och torkan i juni och juli. Med temperaturer upp till 42 grader – jag vet, jag var där – pressades vinstockarna till det yttersta. Det positiva var att det inte byggdes upp en grogrund för röta. Den 8 augusti kom slutligen regnen med över 50 mm i hela regionen. Det räckte för att sätta fart på mognadspricessen, och skörden påbörjades i slutet av augusti. I slutet av september var skörden bärgad, efter flera veckor av odramatiskt väder.

Årgången har givit fylliga viner med måttlig syra. Tankarna går till 2009, men 2015 saknar den klumpighet och bitterhet som många 2009or lider av. Förhoppningarna på Riesling Grand Cru är uppskruvade, och Pinot Noir är också på topp.

Med facit i hand - 2015 är bra men lite väl fyllig om man har smak för det klassiska.

Årgång 2014

Varje årgång är unik. Vintern var mycket mild och övergick direkt i sommar i slutet av mars. Höga temperaturer drev på växtligheten. Även april, maj och juni var torra, men rankorna klarade det väl. Regnen under juli var välkomna, i motsats till de i augusti som gjorde druvorna mottagliga för gråröta. Dessutom orsakade insekten Suzukii enorma skador vilket reducerade skörden av Gewurztraminer, Pinot Noir och Pinot Gris dramatiskt. De som använde sig av ekologiska och biodynamiska odlingsmetoder klarade sig betydligt bättre än de som har har för mycket tillförd näring och för låg biodiversitet både ovan och under jord.

Men allt var inte dystert. Skörden var en dröm med tre veckor av soliga och torra förhållanden. Riesling, Sylvaner, Muscat och Pinot Gris har mognad, syra och finess. Trots alla bekymmer lyckades många leva upp till sina stilideal och göra rena fina viner av alldeles utmärkt kvalitet.

Med facit i hand - 2014 är en toppårgång!

Årgång 2013

Växtsäsongen 2013 kom sommaren i maj och i andra halvan av juni, men därefter var det kallt och trist väder under långa perioder. Blomningen var också besvärlig vilket gjorde att volymen reducerades kraftigt, särskilt för Muscat.

Det som utmärker årgången är höga syranivåer, nästa på nivå med 2010. Det passar väldigt bra för viner av hög kvalitet, medan de enklare kvalitetsnivåerna kan vara lite vresiga. Samtidigt förefallet det som om den allmänna nivån ökar hela tiden. Om man håller sig till de skickliga producenterna blir man aldrig besviken.

Med facit i hand - 2013 har hög syra men är överlag mycket bra!

Skörden 2012

Alsace vinproducenter kommer att minnas året 2012 som en av de mest stressande på länge. Man hade alla extrema väderförhållanden man kan föreställa sig: lite vinterkyla, mycket regn på sommaren, hagel ...

Det soliga och torra vädret i augusti och början av september räddade skörden. Bladen och druvorna torkade upp och man slapp röta i vingårdarna. Druvorna mognade mycket snabbt, vilket möjliggjorde att starta plockningen tidigare än väntat. Då väderprognoserna förutspådde en regnig period blev man var tvungna att plocka druvorna så fort som möjligt, för att få in druvorna helt mogna samt minimera risken för utspädning och röta.

Man inledde med Pinot Noir och Pinot Gris, som blev riktigt bra: friska och med bra balans i vinerna. Gewurztraminer blev också mycket aromatisk och balanserad. De flesta plockade alla våra vingårdar eftersom man insåg att det inte fanns någon möjlighet att producera några bra Vendanges Tardives. Riesling plockades sist, men den hade svårt att mogna på grund av vattenbrist. På de bästa vingårdarna, med låg avkastning och djupa rötter, hann druvorna mogna fullt ut innan regnen. På andra vingårdar blir vinerna lättare.

Dock är resultatet mycket bättre än vad vi förväntat under sommaren! Pinot Noir och Pinot Gris blev väldigt lyckade, men Riesling är på bra nivå medan de ädelsöta vinerna kommer inte att vara lika bra som under de senaste åren.

Med facit i hand - 2012 är en mycket jämn och bra årgång.

Årgång 2011

Våren var extremt tidig och i juli låg säsongen tre veckor före det normala. Sommaren blev sval, ändå sjönk syranivån i druvorna oroande i augusti. Skörden genomfördes i strålande väder med måttlig värme och svala nätter, vilket till viss del räddade syran. Tack vare den utdragna skörden kunde odlarna invänta optimal mognad utan alltför höga sockerhalter.

Men man måste välja 2011 med omsorg. Många viner kan upplevas som lite klumpiga. Satsa på viner av enklare snitt, till exempel helt vanlig Riesling, även utan vingårdsbeteckning. De har ovanligt mycket karaktär och är väldigt prisvärda.

Med facit i hand - 2011 är en mycket jämn och bra årgång men inte särskilt upphetsande.

Årgång 2010

Vintern var lång och kall samt följdes av en frost som skadade knopparna. Dessutom var blomningen kall och våt. Redan nu stod det klart att volymen skulle bli hela 30 % lägre än normalt. En fin sommar ledde fram till en oproblematisk skörd under andra halvan av september. Syrahalterna är väldigt höga och druvor som skördades för tidigt kan ha en grön karaktär. De druvor som skördades mogna gav friska och rena viner med fin frukt. Gewurztraminer och Pinot Gris är osedvanligt eleganta. Syran gör att Rieslingvinerna behöver lång lagring för att komma till sin rätt.

Med facit i hand - riesling från 2010 kommer bli legendariska!

Årgång 2009

Efter en tidig vår kom svalka som gjorde blomningen långdragen och ojämn. Sensommaren var mycket varm vilket dels fick syranivåerna att falla oroväckande fort, dels att vissa marker i söder och på Plaine d'Alsace drabbades av torka. Detta ledde till att den egentliga mognadsprocessen blockerades.

Startdatum sattes till:

  • AOC Crémant d'Alsace: 31 augusti
  • AOC Alsace och AOC Alsace Grand Cru: 14 september (med undantag av Kaefferkopf, Bruderthal, Altenberg de Bergheim och Kanzlerberg som senarelades någon vecka)
  • Vendanges Tardives och Sélections de Grains Nobles: 28 september

Skörden blev torr med varma dagar och svala nätter, vilket räddade syranivåerna i druvorna. Generellt kunde perfekt mogna druvor kunde bärgas utan minsta problem med röta. Pinot Noir och Pinot Gris blev särskilt lyckade, medan Riesling förväntas mogna ganska snabbt. Gewurztraminer blev påfallande kryddiga. Sammanfattningsvis har 2009 givit fullmatade och rena viner med bra balans men utan det riktiga klippet i syrorna.

Totalt har 2007, 2008 och 2009 givit en fantastisk serie årgångar i Alsace!

Årgång 2008

2008 blev en riktigt, riktigt lyckad årgång som redan är klassisk. Muskat slogs tyvärr ut på grund av coulure, som innebär att blommorna faller om dagstemperaturen inte överstiger 20 grader. Sommaren var fin utan extrem värme, och tiden innan skörden blev idealisk, klart väder med sol på dagarna och svalka på nätterna.

Startdatum sattes till:

  • AOC Crémant d'Alsace: 15 september
  • AOC Alsace och AOC Alsace Grand Cru: 25 september
  • Vendanges Tardives och Sélections de Grains Nobles: 9 oktober

Regn som kom 13 september skapade viss oro, men inte ens Pinot Gris drabbades av röta, tack vare att regnet följdes av ett stabilt högtryck. Rieslingvinerna är storartade med härlig mineralitet och kommer ha evigt liv, men alla övriga druvor uppvisar också stor finess. Den utdragna skörden gav stora volymer högklassiga Vendanges Tardives och Sélections de Grains Nobles.

Årgångens främsta kännetecken är den förnämliga strukturen som betingas av höga halter av vinsyra. Faktum är att det knappt går att hitta en dålig 2008a!

Årgång 2007

bild Våren 2007 var mild och blomningen kom igång extremt tidigt. Under sommaren låg plantorna en hel månad före normalt tidsschema. Men sommaren kom av sig, och såväl juli som augusti blev svala och stadiga. Tyvärr drabbades området kring Mittelwihr, Bennwihr, Sigolsheim, Ammerschwihr och Katzenthal av en våldsam hagelskur kring midsommar som utplånade skörden for många odlare (se bild). Så inträffade miraklet; september och oktober bjöd på kontinuerligt högtryck med varma dagar samt svala nätter som gav morgontemperaturen ner till 5 C. Skorden blev den mest oproblematiska i mannaminne, en gåva efter 2006.

Tack vara det perfekta vädret har allt lyckats 2007. Vinerna har exemplarisk balans mellan syra, alkohol och frukt vartill ska läggas stor komplexitet tack vara den utdragna mognadsperioden. Redan i början av oktober skördades VT och SGN utan spår av gråröta.

Årgång 2006

Våren 2006 kom sent till Alsace. Liksom i Skåne låg snön till slutet av mars. Men blomningen blev lyckad, och under augusti, som var varm och fuktig, fanns stora förhoppningar på en fin skörd. De som hade mognad nog att skörda tidigt hade turen på sin sida, i slutet av september kom nämligen förödande varma regn. Augusti hade lagt grunden till gråröta och på någon dag efter regnen spreds sig rötan fruktansvärt över hela Alsace. Stämningen var nästan desperat; i Niedermorschwihr stängdes skolan for att barnen skulle kunna vara med och rädda skörden. I vingårdarna krävdes en extrem selektion for att undvika rötskadade bär, och pressning och vinifikation var en mardröm med dåliga druvor och stark tidspress. Skorden blev liten och ojämn. De odlare som arbetar med biodynamiska odlingsmetoder har lyckats klart bättre än övriga.

Vinerna från 2006 måste väljas med störsts omsorg. Tidigt skördade sorter som Sylvaner och Auxerrois är normalt bra. Särskilt har Gewurztraminer blivit lyckad tack vare ett tufft skal som skyddar mot röta, och all crémant blir fin. Riesling har ofta en tjock, oren och lite klumpig karaktär, medan den känsliga Pinot Gris genomgående belastas med hemska inslag av svamp, d v s gråröta. Svamptonen kan man f o hitta i viner av alla druvsorter, även hos de allra, allra mest prestigetyngda producenterna. En mängd viner har ruskiga halter av flyktiga syror, vilket bland annat orsakats av insektsangrepp på redan skadade druvor.

Årgång 2005

Vintage År 2005 kom sommaren med Tour de France, vars andra etapp följde vägen mellan Ribeauvillé och Turckheim. Sommaren höll i sig in på hösten och skörden genomfördes under varierande men bra förhållanden. Druvorna mognade mycket snabbt, och de druvor som skördades aningen for sent tappade lite syra. Tack vara värmen uppkom en hel del morgondimma i oktober vilket ledde till ädelröta och ansenlig skörd av VT och SGN.

Vinerna från 2005 är mycket sunda. Jämfört med 2004 är vinerna lite kraftigare och lite fruktigare, men kvalitén är en samtidigt mer ojämn. Mest pålitliga är viner av enklare kvaliteter som genomgående håller hög och jämn kvalitet.

Årgång 2004

Till följd av värmen 2003 kom växtligheten igång snabbt 2004. Muskat, som är extremt känslig for kyla och väta under blomningen, fick en god start. Under hela sommaren varierade vädret, med ostadigt väder och måttlig värme. Druvorna utvecklades dock bra. Under skörden i september och oktober holl sig vädret stabilt och svalt, vilket gav bra mognad och druvor med relativt hog syra och mycket lite ädelröta.

Årgång 2004 har givit klassiska och friska viner av hog och jämn kvalitet. Rieslingvinerna har mycket citrustoner, behöver tid for att utvecklas, men har utmärkt lagringspotential. Muskat är superb. Pinot Gris är stram och frisk, medan många Gewurztraminer är helt bländande med ovanligt bra syra. Nyckelord är renhet och elegans.

Årgång 2003

Värmebölja heter på franska "canicule", och 2003 bjod på en canicule utan like. Sommarvärmen varade från mitten av juni till slutet av september, och skörden genomfordes i 35 C värme. Skorden kom igång redan i lutet av augusti. Avgörande var när på dagen man skördade. De som skördade mellan kl 5 och 11 på morgonen fick in svala druvor som gick att pressa till hanterbar must. Bekymret är syranivån. Den höga temperaturen forbrände inte bara äppelsyran, utan även en del av den viktiga vinsyran. For forsta gången någonsin gavs därfor tillstånd att tillsätta vinsyra i samband med pressningen.

2003 är en årgång som trots allt vunnit i längden. All Riesling har en rund, saftig doft och de allra, allra flesta saknar stadga. Men, vinerna från ett fåtal producenter (for vilka man måste hysa den djupaste respekt) uppvisar efter lagring en förvånande, underbar mineralitet och komplexitet. Även vissa Pinot Gris håller måttet, medan Gewurztraminern har fallit ihop som ett korthus till följd av låg syra. Pinot Noir har aldrig blivit bättre. De producenter som inte frestades att ha for lång macerering och for mycket ny ek har gjort röda viner i Bourgogne-klass.

Årgång 2002

Detta är en av de mest underskattade årgångarna vilken oförtjänt kom i skuggan av den uppskrivna 2001. Ännu 2008 såldes 2002 lokalt, exempelvis hade då Barmes-Buecher sin 2002 Pinot Blanc Rosenberg på listan!

Riesling från 2002 är klassiskt elegant, med syra, finess, ras och frukt. De har sällan stänk av botrytis men istället stort mått av citrus och mineralitet. Gewurztraminer utvecklas förnämligt, medan Pinot Gris har en syra som kommer ge dem långt liv.

Årgång 2001

År 2001 har alltid betraktats som ett stort år. Lagom till hosten kom en riktig Indian Summer utan en droppe regn! Druvorna skördades vid hog mognadsgrad, som gav exotiska inslag i vinerna. Generellt gav druvorna must med relativt högt pH-värde vilket i sin tur ledde till spontan malo-laktisk omvandling.

Riesling från 2001 håller mycket hog kvalitet med dofter av honung, exotiska frukter och fin mineralitet. Tack vara den generellt höga kvalité klarade Riesling av malo-laktisk omvandling utan att förlora friskhet och fokus. Frukten är framträdande, ibland med lite torkad frukt. Det som fungerade for Riesling har inte varit bra for Pinot Gris som har hållit sämre.

Årgång 2000

Detta år bjod på växlande väder. Juni var varm, medan juli och augusti var svalare med tendenser till röta och for mycket frukt. Det resulterade i en stor skörd med bra men inte upphetsande viner. Undantaget är att det producerades en hel räcka fullständigt magnifika SGN. Ofta jämförs 2000 med 2001 och 2002, varvid det förstnämnda utan tvivel bor placeras sist.

Riesling från 2000 är trevlig, fruktig och välbalanserad. Även om vissa viner har ett stänk botrytis, saknas ofta komplexitet och personlighet. Således en bra årgång som fordrar medvetenhet for att hitta det bästa. De stora fynden är Riesling VT och Riesling SGN, relativt ovanliga viner som tillhor det bästa vinvärlden kan erbjuda.

Årgång 1999

Medan de 'stora' åren 1997 och 1998 börjar kännas avrundade efter 10 år, lever 1999 vidare och utvecklas fornämligt. De föforstarsta rapporterna sade emellertid att vinerna från 1999 saknade spänst. Tänk vad fel man kunde ha!

Detta är ett bra år for särdeles elegant och lagringsbar Gewurztraminer, t ex från Jean Sipp, Louis Sipp och Sylvie Spielmann. Som framgår av rapporterna under Veckans Vin står det också klart att Riesling från 1999 har en sammetslen elegans och åldras med välbehag. Till forsäljning hos producenten fanns ännu 2008: Schlumbergers' Grand Cru Kitterlé, Heckmanns' Grand Cru Engelberg, Grand Cru Kirchberg från Louis Sipp samt Altenberg de Bergheim hos såväl Gustave Lorentz som Charles Koehly. Dessa viner illustrerar kvaliteterna i 1999 synnerhet och Alsace Riesling i allmänhet.