Alsace wine

Vingårdarnas geologi

Stora variationer

Trots att Alsace är så litet och sammanhållet är mångfalden hos vinerna slående. En del av rikedomen kan förklaras med att olika druvor odlas, att vinmakarna har olika kunskaper, preferenser och ambitioner. Men vissa variationer och vissa egenskaper hos vinerna kan bara förklaras med begreppet terroir.

Beviset för att terroir är ett nödvändigt begrepp för att förstå vinerna från Alsace får man redan vid sitt första besök hos en odlare som skänker två av sina Grand Cru gjorda från samma druva från samma årgång. Du kommer finna att de är olika, ja kanske upplevs de som väsenskilda.

Förklaringen får du när du ber din värd berätta om vingården, om läget och mikroklimatet på den obetydliga fläck på Jorden. Han kommer att berätta om jorden, om berggrunden, om jordens värme eller kyla och om hur solen uppmuntrar druvorna att nå full mognad.

Begreppet terroir kan användas som ett samlingsbegrepp för de naturgivna faktorer som ger ett vin från en avgränsad växtplats alldeles specifika kvaliteter. De grundläggande faktorerna är geologiska förhållanden som berggrundens och jordartens kemiska och fysikaliska egenskaper, vingårdens orientering och lutning samt klimatet genom temperatur, solinstrålning och nederbörd. Dessa faktorer formar vinrankans tillgång på vatten, näring och ljus liksom varje läges mikroklimat.

Förutom kärlek behöver vinstocken behöver koldioxid, vatten och näringsämnen för att växa och överleva. Koldioxiden hämtas från luften, och förenas med vatten för att producera biomassa och syrgas i fotosyntesen. Vattnet hämtas upp med rötterna från marken tillsammans med nödvändiga makronäringsämnen såsom kväve (N), fosfor (P), kalium (K), magnesium (Mg) och kalcium (Ca). Dessutom behövs spårämnen för särskilda funktioner i vinstockens ämnesomsättning, metabolism.

En planta är inte särskilt sparsmakad så den tar upp näring. Om ett visst ämne finns att tillgå i överflöd tar växten upp det som "lyxkonsumtion". Tillsammans med faktorer som vattentillgång och temperatur kommer upptaget av olika näringsämnen påverka växtens ämnesomsättning och därmed de druvsaftens kemiska sammansättning. Kort sagt − vinets kvalitet!

Ett vin du terroir är ett vin som har oefterhärmliga egenskaper vars innersta väsen inte kan förklaras med några få variabler, och där vinmakaren underordnar sig vingården.

Vissa väljer att även innefatta "den mänskliga faktorn" i terroir med hänvisning till den tradition som utvecklats kring de klassiska markerna.

Terroir och Alsace

Växtens rötter finns delvis i jorden och delvis i själva berggrunden. Med jordart menar man helt enkelt en geologisk avlagring med lös struktur. Man kan alltså alltid gräva i en jordart. I Alsace är jordarterna väldigt varierande. Variationen ligger på en skala om 100 meter. Det är alltså inte alls konstigt att varje kommun, varje sluttning indelas i en mängd olika lägen. På franska talar man om lieux-dits, d v s namngivna lägen som under många sekler har visat sig ge viner med en särpräglad karaktär. Vissa lieux-dits har som bekant upphöjts till Grand Cru.

Under jorden finns berggrunden. På många platser går berget i dagen, men i allmännhet är jordlagret någon meter djupt. Till skillnad från vinområden som Beaujolais är även berggrunden en komplicerad mosaik. Genom att växterna, i sin jakt efter vatten, etablerar rötter ned till 10 meter under markytan får kan även berggrundens kemi påverka vinrankan och vinet.

Riesling är den druva som bäst speglar terroir. Pinot Gris, Gewurztraminer och de båda muscatsorterna Muscat Ottonel och Muscat d´Alsace har så utpräglad druvkaraktär att den lätt överskuggar växtplatsens karaktäristiska bidrag till doft och smak. Sorterna mognar dessutom tidigare än Riesling och påverkas därför mindre av mikroklimatet. För dessa druvor kan amatören bara särskilja inverkan av terroir vid jämförande provningar.

Terroirbegreppet är främst meningsfullt för den som intresserar sig för varför ett vin har en viss karaktär, och som tycker det finns ett egenvärde i att viner är olika.

Så bildades vinmarkerna

Alsace vingårdar ligger i skuggan av bergskedjan Vogeserna. Vogeserna är en del av den höjdrygg som sträcker sig från Centralmassivet i en nordöstlig båge genom Alsace mot Bayerische Wald.

Med några få undantag ligger Alsace bästa marker längs en geologisk förkastningszon vars huvudriktning är nord-sydlig. Zonen, som är någon kilometer bred, avgränsas i väster av Vogesernas urberg och i öster av det bördiga slättlandet, Plaine d´Alsace. Inom zonen utgörs växtmiljön av en mängd geologiska miljöer och mikroklimat.

Det geologiska ursprunget för nutidens Alsace är den nord-sydliga urbergsrygg av granit och gnejs som reste sig under den variskiska veckningen för ca 300 miljoner år sedan. Höjdlinjen sträckte sig mellan Vogeserna och Schwarzwald som då utgjorde ett sammanhängande bergsmassiv. Den huvudsakliga bergarten i själva höjdryggen är granit, d v s samma blandning av mineral som bygger upp det svenska urberget. Granitmaterialet är mycket gammalt, mer än 570 miljoner år.

På dinosauriernas tid

Efter den variskiska veckning utgjorde Vogeserna och Schwartzswald en bergskedja utan dalgång emellan. Under årmiljonernas lopp sjönk dock hela bergskedjan långsamt för att till slut hamna under havsytan. Vi är nu framme vid Triasperioden som omfattar perioden 245-208 miljoner sedan.

Vid början av triasperioden för ca 245 miljoner år sedan låg formationen under vatten. Under varierande betingelse avsattes sedimentärt material ovanpå urberget under några tiotals miljoner år.

Detta sediment pressades med tiden ihop till porösa bergarter. I någorlunda kronologisk ordning bildades kalkrik sandsten (bundsandstein), kalksten (muschelkalk), och märgelsten (keuper).

Den första perioden, 245-241 Ma, kallas Buntsandstein. Under denna tid gjorde erosionen av kontinenterna att sandiga utsvämningsprodukter avsattes från land. Dessa avsattes i ett jämt skikt på havsbotten, och täckte den forna bergskedjan med tiotals meter sediment. Buntsandstein betyder helt enkelt "bottensandsten".